tisdag 9 mars 2010

Gardell igen

Det är intressant att gång på gång se hur vi kan ställa oss olika inför samma verklighet, samma texter. Nu har andra avsnittet av Jonas Gardells söndagsskola just slutat, och jag kan inte låta bli att försöka gå i samtal med honom. Vem har egentligen motsagt honom i att stora delar av GT står för en primitiv form av Gudsdyrkan? Jag skulle vilja kontra hans tankar om offer med vad jag själv mediterat mig fram till. Myten om Adam och Eva lär oss att direktkontakten med Gud bröts därför att de hade ätit av kunskapens träd. Inte för att kunskap i sig var ond, utan för att de inte var mogna att hantera den ännu. Jag begrep inte varför jag var förbjuden att leka vid spisen när jag var liten - jag visste bara att det var förbjudet område. Frestelsen handlar alltså om att ge mig in på något jag (ännu) inte klarar av. Och när jag väl har gjort det säger Gud: Vill du klara dig på egen hand så var så god! Vad är så det första människan hittar på när hon befinner sig på egen hand? Jo, att söka blidka en Gud hon uppfattar som vred. Offerkulten ligger djupt i det mänskliga och jag är inte säker på att Gud egentligen ville ha det så från början. När Israel under Mose ledning är på väg in i Kaanans land finns där folk som offrar hej vilt, det sägs att t o m människooffer förekom. Och nu kommer min tanke om den israeliska offerkulten som är avsett att vara en samtalstrevare till Jonas Gardell: Mellan raderna hör jag Gud tänka ungefär följande: Eftersom du, människa, är så fantasilös att det enda sättet du kan komma på att kommunicera med mig är genom offer, så får jag väl sänka mig till din nivå och tala samma språk. Du får offra i ditt tempel, men då ska du följa de regleringar jag ger dig. Och absolut inga människooffer! Det gick som bekant inte så bra med avtalet mellan Gud och egendomsfolket. Till slut kommer Gud själv som människa i Jesus, och då gör han det enda möjliga för att bryta denna fantasilöshetens förbannelse: Han går in och offrar sig själv för att därmed för alltid ha gjort slut på blodiga offer för all framtid. Han gör precis som vi när vi ska kommunicera med barn - sänker sig till vår primitiva nivå för att vi ska förstå vad han vill ha sagt. Då blir fokuseringen på offerdöden för våra synder inte lika ensidig. Och naturligtvis motsäger det inte tilliten!
Dessa tankar är tillkomna efter mycken meditation över det som jag våndats under lika mycket som Jonas Gardell. Ack om vi kunde talas vid om saken!

lördag 6 mars 2010

I musikens värld

Efter att ha spelat några rocklåtar med några av den kyrkliga ungdomsgruppens medlemmar på församlingens insamlingsdag för Haiti (för övrigt på initiativ av församlingens barngrupper) sjönk jag ner i kyrkbänken här hemma för att avnjuta bl a Bach och Stanley. Fantastiskt med en kyrkomusiker som ser till att det är musik i fas med kyrkoåret varenda lördag kl 15. Mindre bra att vi bara var 5 stycken som hittade dit... Väl hemma igen drog jag mig till minnes att jag läst en intressant artikel om Gustaf Mahler häromdagen och letade fram en LP med hela första och halva femte satsen av dennes andra symfoni - "Aufersteung". Dessutom fick jag sjunga ett par psalmer vid ett brandop i Länna kyrka. Arvo Pärt påstår att musiken finns hela tiden - det viktiga är att det finns någon som lyssnar och skriver ner den. Det är väl ungefär som Michelangelo lär ha sagt: (fritt ur minnet) Bildhuggarens uppgift är att ta fram bilden ur stenblocket. Det finns mycket fantastisk musik som spelas runt om i världen. Skada att så få vill uppleva den levande, äkta varan. Nu när det enda media tycks vilja skriva om är alla upphovsrättsliga strider tack vare möjligheterna att ladda ner musik på nätet. Själv är jag upphovsman och glad för de slantar som ramlar in då och då - men mindre glad åt dem som driver upphovsrättsfrågorna hårdast, skiv- och filmindustrin... Tacka vet jag det äkta, levande! För att omedelbart motsäga mig själv kan jag också meddela att bandet jag spelar med, Spunk, nu ligger utlagt på Youtube. Vi spelar en gammal Beatleslåt och man hör hur publiken sjunger med på refrängen. Ta fram Youtube, skriv Spunk Aktivum och ni får en filmad livelåt...

tisdag 2 mars 2010

Gardell förenklar!

Har just sett första avsnittet av Jonas Gardells söndagsskola med blandade känslor. Något irriterande är hans tendens att framställa sig som den förste som upptäckt de tankar han serverar. Jag är med honom i att den gudsbild som Gamla testamentet ger är synnerligen sammansatt och jag har länge kämpat i bön med att förstå befallningen att begå etnisk rensning. Jag är inte färdig med den kampen och blir det kanske aldrig heller. Gud är ett mysterium och varje tid har sina blinda fläckar. Vår egen tids mörker handlar nog om att försöka förstå allt - också det som inte går att förstå. Inte för att jag tror att Jonas Gardell kommer att läsa dessa rader, men jag vill ändå reflektera över en detalj i hans program. Har Gud verkligen "favoriserat" en stam? Om vi ser på hur Guds efterföljare genom tiderna har betett sig kan det se så ut. Men tar vi ett helhetsgrepp på Gamla testamentet är det inte någon favorisering det handlar om. Israels folk blev utvalda av Gud TILL TJÄNST - inte till makt. Och när de förväxlade tjänsten med makt gick det dem illa. Det slutade med ett ödelagt Jersualem och deportation. Och mycket av reflektionen hos folket i exilen handlar just om att de dragit sitt bittra öde över sig själva genom att inte hålla det en gång ingångna avtalet. Som Guds tjänare ser jag mig själv som i-anspråk-tagen av Gud för att tjäna honom, vilket jag bäst gör genom att försöka göra som Jesus skulle ha gjort gentemot min nästa. Att jag sedan är präst betyder att jag också har ett ansvar för att leda gudstjänst, men då är jag tillsammans med Guds folk. Alltså alla som vill höra Gud till. Vore intressant att möta tankar om just detta innan jag skriver vidare...

måndag 1 mars 2010

Humanisterna igen!

Nu går "Förbundet humanisterna" på i ullstrumporna apropå frågan om kristendomens ställning i ämnet religionskunskap som jag skrev om här för någon vecka sedan. Vad jag inte fattar är hur intellektuella människor kan envisas med att förhålla sig döva och blinda för de fakta som inte passar dem. Tidigare har jag försökt bemöta Sturmark när han tjatar om att den gyllene regeln inte har Jesus som upphovman utan Konfucius. Han har inte svarat mig förr och lär inte göra det den här gången heller. Men jag säger det igen: Det finns en avgörande skillnad mellan Jesu gyllene regel och alla andra varianter av den. Medan Konfucius & Co säger "Allt vad ni inte vill att människor ska göra er osv..." säger Jesus: "Allt vad ni vill att människor ska göra mot er ska ni också göra mot dem." Det är alltså positivt formulerat och ställer betydligt högra krav på vår medmänsklighet än att formulera det negativt som t ex Konfucius gör. Då går man bara runt och tar hänsyn, medan Jesu positiva formulering har koppling till hans bud om kärlek till och med till våra fiender. Dessutom tycks nämnda förbund ha kört fast i att det bara handlar om moral. Hade kristendomen verkligen gjort det hade den idag haft en ställning jämförbar med de gamla grekiska gudasagorna. Det handlar om så oändligt mycket mer än moral - och det skulle jag i glädje gå i debatt om ifall någon av dessa upplysningsfundamentalister inom "Förbundet humanisterna" hade stake nog att ta en sådan debatt. Men deras strategi är solklar: Tig ihjäl alla som kan ha lite på fötterna i en debatt!