lördag 3 april 2010

Olika slags kors

Igår följde vi kyrkan Jesu korsvandring. Dagen idag innebär väntan till den dramatiska påsknattsvakan inleds i kväll kl 23.30. Att gå in i en helt mörklagd kyrka är som att gå in i en grav. Men i och med evangelieläsningen om uppståndelsen tänder vi upp hela kyrkan och bilden av att gå igenom död till liv blir fullständig. DÅ kan vi säga "Glad påsk" till varandra. Jag har fått anledning att fundera över detta med att ta sitt kors på sig de senaste två veckorna. Har fått en nerv i kläm i nacken vilket innebär en stundtals outhärdlig smärta i högerarmen. Detta har bland annat hindrat mig från att skriva eftersom också det smärtar något fruktansvärt. Jag får sjukgymnastik och det kommer att bli bra så småningom. Men samtidigt kommer jag inte ifrån tanken på att Gud kanske vill säga mig något med detta? Än så länge vet jag inte vad och vilka konsekvenser svaret kommer att få för mitt fortsatta liv. Men vi får alla våra kors att bära, och mitt handlar just nu om en smärta som gör att sömnen flyr mig emellanåt. Plus att jag tvingas begränsa tiden vid tangentbordet. Så därför orkar jag inte mer just nu och vill några timmar för tidigt önska er som eventuellt har hittat den här bloggen en riktigt glad påsk. Jesus lever!

2 kommentarer:

  1. Glad Påsk önskar jag dig också.

    Inte för att jag tror att Gud ger en smärta för att säga någonting, snarare att han kanske tar vissa situationer som har uppstått "i sin tjänst". Tex kan sjukdom få en att reflektera om man har levt stressat.

    Hoppas du ska må bättre snart!

    SvaraRadera
  2. Tack Monica!
    Inte bara för din precisering om att Gud inte ger smärtan - håller givetvis med dig. Men det har fått mig att tänka på hur jag levt de senaste månaderna, och där tror jag helt enkelt att Gud har använt mitt tillstånd för att få mig att ta min livsstil under övervägande. Men allra mest tack för din kommentar, dvs du är den första som gjort det sedan jag började blogga.... Vi hade en härlig påsknattsmässa och en fin påskdagshögmässa. Nu ska jag försöka bli klar med en predikan till annandagen, förkyld och eländig. Men Jesus lever, och det bräcker det mesta av våra ofullkomligheter och krämpor...

    SvaraRadera