Religionskunskap?

Morgonekot berättade att tjänstemän i skolverket vill ta bort kristna texter från religionsämnet i skolan. Å ena sidan blev jag inte förvånad - förbundet humanisternas agggresiva kampanj mot alla religiösa uttryck i det offentliga rummet har en längre tid syftat till just detta. Och med bl a en statsminister som inte är medlem i Kyrkan plus andra tongivande figurer i riksdagen kommer väl sagda förbunds envetna tjat i namn av vetenskap att bli lyssnat till. Men är det bra? Är det tolerant? Tar det hänsyn till mänskliga fri- och rättigheter?
Hela idén är följdriktig utifrån föreställningen att det finns något som kallas objektivitet. Det tror inte jag på. Jag kan sträva efter att vara objektiv i många sammanhang och bör också göra det. Men det är en helt annan sak än att jag kan se objektiva fakta. Jag är själv ett subjekt som alla andra och det färgar alla fakta jag tar in. I den meningen existerar det ingen fullständig objektivitet.
Å andra sidan är jag inte heller glad åt den religionsundervisning som bedrivs i skolan. Som präst har jag åtskilliga gånger fått "avprogrammera" mina konfirmander från galenskaper som deras religionslärare har slagit i dem. Nu gäller detta tack och lov inte alla lärare i ämnet - en del är hederliga och kunniga. Men vad med dem som har läst in ämnet med en ateistisk agenda i bakhuvudet? Skulle man kanske flytta in religionsämnet under historia och låta kyrkor, moskéer, synagogor och tempel ta hand om den rena religionsundervisningen för dem som vill ha den? Men det skulle väl förbundet humanisterna också försöka sätta stopp för...
Summa summarum vet jag själv inte hur jag vill ha det. Och så illa som religionskunskapen generellt behandlas i vårt land som styrs av ateister, självgoda nog att tro att vi i detta avseende är ett föregångsland ser jag heller ingen vettig lösning.