Staten och kapitalet

..."de sitter i samma båt" sjöng först ett av proggbanden (fast i denna sena timme blir jag osäker på om det var Hoola Bandoola band eller Blå tåget - skingra min okunnighet, någon) och sedan Thåström (också här sviker mig minnet - Ebba Grön eller Imperiet?). Kvintessensen var att staten funkar på samma kapitalistiska sätt som kapitalismen själv. Det värsta är att det har blivit mer sant nu än det var när sången skrevs. Och när nu (s) vill återförstatliga underhållet av järnvägen kommer de helt förutsägbara reaktionerna från högerhåll. Naturligtvis följt av billig populism i stil med "tillbaka till Sovjetunionen". Både socialdemokratiska regeringar och alliansregeringen bär ansvar för att järnvägsunderhållet är kört i botten. Det verkar till och med som folk går och väntar på att ett X 2000-tåg ska spåra ur på samma sätt som ett antal godståg har gjort. Då kommer många människor att förolyckas - kan det verkligen få vara så cyniskt i ett civiliserat land? Och entrepenörerna som säljer underhållsarbetet till SJ kontrollerar sig själva, antagligen del i någon sorts nyliberal soppa som handlar om bantad offentlig sektor. Jag ger inte mycket för svensk socialdemokrati eller några andra partier heller - men i denna specifika fråga har de helt och hållet rätt. Järnvägen är faktiskt hela svenska folkets angelägenhet. Och jag skulle gärna sluppit alla dessa jobbskatteavdrag mot att SJ kunde hålla en biljettprisnivå som gör att jag har råd att åka tåg oftare. Visst vet jag att sambanden inte är så enkla - men jag använder det som ett exempel. Det är klart som korvspad att en del av mina vänner som annars är förnuftiga och tänkande människor fått för sig att det bästa vore att lägga ner järnvägen helt och hållet - den politik som förts de senaste tjugo-trettio åren har bäddat för den slutsatsen...