Monokultur

Ett av det moderna skogsbrukets stora problem är det som kallas monokultur - varje kalhygge planteras med enbart gran eftersom det ger snabbast avkastning i ekonomisk mening. Ett polemiskt sätt att uttrycka saken hörde jag för nu ganska många år sedan: "Vi har ingen skog kvar snart, vi har bara granplantager!" Med tanke på de nya superpastorat som just har börjat gälla fann jag jämförelsen ganska slående. Kyrkan följer efter samhället i allt dumt som sker där - det är det jag kallar en monokultur. Eftersom ekonomer och deras överväganden har alltför stor makt har ekonomin ensam fått bestämma hur vi ska organisera rubbet. Stordrift och kostnadsjakt är säkert ett livsvillkor inom industri och andra typer av näringsliv. Men Kyrkan, skolan, sjukvården och äldrevården är något helt annat. Med totalt annorlunda funktioner i samhället. Där är det livsfarligt att bara se till ekonomin. Alla dessa sektorer arbetar på olika sätt med människor som växer, blir sjuka, behöver hjälp och vad det nu kan vara. Många av dem är ur ett rent näringslivsperspektiv helt enkelt en tärande kostnad som helst skulle skäras bort ifrån verksamheten för att på så sätt öka lönsamheten. Ingen ansvarig för dessa groteska storpastorat skulle gå med på min cyniska beskrivning av verkligheten, men den som inte ser att det är just så det är måste vara blind. Att behålla de små enheterna med hänvisning till den romantiska drömmen om att det ska lysa i prästgården har inte längre med verkligheten att göra. Har förstått att det blivit riktigt illa i mina gamla småländska hemtrakter där man får ta bil flera mil för att kunna fira högmässa på söndagen. Det finns många orsaker till det, som andra har rett ut bättre än jag. Det jag vill peka på är den förblindade och vidskepliga tron på ekonomin som alltings motor. Det fanns en tid när ekonomer var i första hand rådgivare istället för makthavare. Precis som skomakaren borde de förbli vid sin läst. Medveten om att jag tjatar lovar jag att med en dåres envishet upprepa detta tills någon i ansvarig ställning lyssnar. Kan också påpeka att församlingarna i Nynäs kontrakt, där jag har glädjen att tjänstgöra än så länge har lyckats motstå denna megalomomani. Jag är övertygad om att ifall vi lyckas stå emot ett par valperioder till är vi mycket bättre rustade än dinosaurierna till storpastorat den dag Kyrkan upptäcker att det här var en dålig idé från början. Dessutom firar vi söndaglig mässa hos oss i Ösmo. Och det kommer mer och mer folk....