Vilken sorts kungar?

På trettondagsafton sände SvT en vederhäftig dokumentär om mysteriet kring de tre vise männen eller stjärntydarna eller kungarna som vi firade med stor familjemässa i Ösmo kyrka på trettondagen. För en utbildad teolog var mycket av det som berättades i programmet inga nyheter, vilket inte gjorde det sämre. Men ett avsnitt satte igång mina tankar i en riktning som inte riktigt passade in i en predikan vid familjemässa - så jag delar dem här istället. Traditionen att presentera dem som kungar uppstod under den turbulenta period av medeltiden då påve och kejsare kämpade om att befinna sig högst på maktens stege. Att göra dessa gåtfulla figurer till kungar som knäböjde för barnet i krubban hade alltså ett ideologiskt syfte i en ack så världslig maktkamp! Det är egentligen alltför banalt, men sanningen är ofta just banal. På medeltiden hade kungar onekligen stor makt och behövde inte besväras av demokratiska institutioner som vi i vår del av världen nu är vana vid. Adelsherrar och biskopar kunde besvära besvära kungarna - men de hade i sin tur oinskränkt makt över sina undersåtar som de sällan tvekade att utnyttja. Men de tre vise männen var stjärntydare - eller, för att tala klarspråk: Astrologer. Och med tanke på astrologins ställning i Rom, Mesopotamien och Persien vid tiden för Jesu födelse behövde man inte vara kung för att ha stor makt. Astrologerna styrde ofta kungarna med sitt stjärntydande. Och det är här som de blir så otäct tidlösa. Fast astrologernas titlar och metoder är annorlunda idag. Vår tids hovastrologer kallas finansanalytiker. Deras gissningar om hur världens börser ska röra sig styr de flesta politiska beslut. Och den förhärskande uppfattningen bland folk mest är att ekonomin styr allt. Om vi som kallar oss kristna går på det har vi böjt knä för en avgud och skillnaden mellan finansanalytikernas gissningar kring börsrörelser och astrologernas tydande av stjärnbanor blir försumbar. Ekonomin betraktas idag som vetenskap precis som astrologin gjorde det då. Poängen i Matteusevangeliets berättelse är att dessa upplyfta "vetenskapsmän" insåg att det finns en som styr allt, och att han låter sig födas in i denna värld för att visa oss vägen till Livet. När ska vi få se vår egen tids astrologer inse vem som skapar, befriar och blåser ständigt nytt liv i den tillvaro vi alla delar? Och inse att ekonomin styr allt i världen så länge vi låter den göra det? Vi kan faktiskt göra något annat. Gå samman och med vår tid och våra gemenskaper visa hur vi struntar i lekstugorna världen över som benämns fondbörser. I förlängningen av det kan vi tillsammans delta i både skapelsen, befrielsen och upprättelsen....