Koncentration

Här skriver jag då och då för närvarande. Inte för att det saknas ämnen och företeelser att blogga om, utan för att jag håller på med annat. De senaste två veckorna har mitt nya romanprojekt lyft. Samtidigt ska jag ge intervjuer och föredrag om min nyligen publicerade bok - "Innan tuppen gal". Det går lite i kors i skallen om jag ska vara ärlig. Jag är i och för sig väldigt nöjd med min publicerade roman, men den hade legat färdigskriven i två år när det blev läge att ge ut den. Och i sista korrekturläsningsvändan var jag färdig att spy på min egen text. Men nu skriver jag alltså på något nytt, och det är bara en liten, liten krets som får veta något om innehållet än så länge. Men texten lämnar mig ingen ro eftersom den är i vardande, och då blir det lite svårare att hålla bloggandet igång. Ändå känner jag för att berätta om en intressant korsbefruktning som jag blivit delaktig i de senaste dagarna. Jag hade kört fast i texten och satte på en platta med Bob Dylan medan jag tog paus. Och jag tackar Gud för att jag inte släckte ner datorn under pausen! För plötsligt lossnade allt. Nu sätter jag på en Dylanplatta och texten bara rinner ur mig. När jag började skriva detta inlägg gick de sista minuterna av "Desolation row" i högtalarna... på det här sättet lär jag väl lyssna igenom alla Dylanplattorna innan romanens första utkast är i mål - för det är ett stort projekt den här gången. Kanske läge att dedicera alltihop till hr Dylan när det är färdigt. Och tacka för hjälpen....